s i e n n e i s

Här är vi, sambon & jag...
Ibland önskar man att marken kunde öppna sig, igår var en sån dag.

Avslutning, uppträdanden, sång och sist  "Glad-sommar-talet" som hölls av
musikläraren. Vi sitter framför rektorn (vilket JAG vet för jag såg det
när vi satte oss) folk börjar droppa av, det är ganska tyst runt oss när min sambo
i normalt tonläge (för honom ganska högt) muntert utbrister;

-Det var kort & koncist, skönt!!!
Minns du förra året, rektorns värdelösa tal som ALDRIG tog slut!

För sent hinner jag informera om läget...
Gör det dock innan han hinner totalsåga rektorn ännu hårdare,
vilket var på gång...

Jag reser mig och går (säkert ganska fort...) utan en enda blick bakåt, hihi,
kvar sitter sambon en stund och försöker nog se ut som det regnar innan
han raskt följer efter...

SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ pinsamt!!!